Hoppa till innehållet
Storuman vapensköld

Storumans kommun

Västerbottens län · Norrland

Om

Storuman sträcker sig från skogslandet i öster hela vägen upp i fjällen vid norska gränsen, längs Umeälven och Blå vägen. Kommunen rymmer två helt olika delar: Storumans tätort nere vid sjön och fjällorterna Tärnaby och Hemavan i väster.

Fjällen är kommunens ansikte utåt. Tärnaby har fostrat några av världens främsta alpina skidåkare och backarna används av både elit och familjer, medan Hemavan är porten till Vindelfjällen och Kungsledens sydligaste sträcka. Nere i skogslandet lever kommunen på skogsbruk, energi, service och besöksnäring.

Fördelar

Fjällvärlden ligger i kommunen. Skidbackar, längdspår, vandringsleder och fjällsjöar med öring finns på hemmaplan, och säsongen sträcker sig från hösten långt in i maj.

Boendet är en av kommunens starka sidor. Hus med tomt kostar lite nere i dalgången, och utrymmet och naturnärheten följer med.

Tryggheten är påtaglig. Byarna är små, folk känner varandra och det sociala nätet håller när det behövs.

Besöksnäringen ger arbete året runt. Hotell, liftar, handel och service behöver folk, och flygplatsen vid Hemavan gör fjällorterna tillgängliga för besökare från hela landet.

Bra att veta

Kommunen är långsträckt och delarna olika. Storumans tätort har skola, vårdcentral och handel, medan Tärnaby och Hemavan ligger tolv till femton mil västerut i fjällvärlden. Räkna med långa bilresor.

Blå vägen och Inlandsbanan går genom kommunen, och flygplatsen ligger vid Hemavan. Umeå och Lycksele nås inom rimlig tid från de östra delarna.

Bostadsmarknaden i fjällorterna påverkas starkt av fritidshusen och priserna där är högre. I Storuman och byarna är utbudet större och priserna lägre.

Arbetslivet i fjällen följer säsongen, med högt tempo vintertid och lugnare perioder däremellan. Många kombinerar flera sysslor över året och trivs med den variationen.

Visste du?

Den första nybyggaren i Storuman slog sig ner 1741 — och fick vänta fyrtio år innan nästa granne dök upp, i ett område med mindre än en invånare per kvadratkilometer än idag.

Så används pengarna
Skola & förskola198 MSEK40%
Äldreomsorg193 MSEK39%
Infrastruktur & miljö48 MSEK10%
Kultur & fritid22 MSEK5%
Funktionsnedsättning & LSS16 MSEK3%
Politik & administration11 MSEK2%
Individ & familjeomsorg7 MSEK1%
Total nettokostnad 2024: 495 MSEK
Investeringar
87,1 MSEK87M43,6 MSEK44M0 tkr0k
20
21
22
23
24
Byggnader & mark
Maskiner & inventarier
Entreprenader & konsulter
Övrigt

Investeringstakten har varit relativt stabil under perioden. Kommunen investerar främst i entreprenader och konsulter. Senaste året: 77 MSEK.

Vad sticker ut?
Största postenSkola & förskola utgör den största nettokostnaden.
Snabbast ökandeFunktionsnedsättning & LSS har ökat med 37% sedan 2020.
InvesteringstaktKommunens investeringstakt har varit stabil under perioden.

Källa:SCB, Skolverket, BRÅ, Socialstyrelsen, Försäkringskassan, SMHI, NaturvårdsverketPoäng, index och trender är Trivsios beräkningar på källornas talOm data