Osmundsberget

Vid Osmundsberget består berggrunden av kalksten från yngre ordovicium (Kullsbergskalksten och Bodakalksten) och lerskiffer från äldre silur (Kallholnformationen).

Vid Osmundsberget består berggrunden av kalksten från yngre ordovicium (Kullsbergskalksten och Bodakalksten) och lerskiffer från äldre silur (Kallholnformationen). Revkalkhögarna var stabila avlånga havsekosystem (1000 meter långa, 500-700 meter breda och upp till 150 meter höga) med en platt överyta och bildades på 50-100 meters djup.

På grund av meteoritnedslaget lutar de åt väster och de yngsta bergarterna finns i områdets östra sida. Fossil hittas i sprickor mot högarnas kanter tack vare att de djur som levde på högen har trillat ner i dem. I sprickorna finns även spår av karstbildning från yngre ordovicium som visar att kalkhögarna periodvis låg ovanför havsytan.

Man har brutit kalksten här i över 250 år och Carl von Linné beskrev fynd av petroleum.