Kommuner som liknar varandra i storlek och läge hamnar ofta olika i omställningen. Här samlas de mönster som återkommer när man tittar på alla kommuner samtidigt.
Vilka delar av landet ligger före, var går utvecklingen åt fel håll, och vilka samband finns mellan klimat, natur och grundvatten.
Källa: Naturvårdsverket, SCB, SGU, SMHI, Energimyndigheten och Transportstyrelsen.
Vad datan faktiskt säger om Sverige — klustermönster, regionala klyftor och trender.
Solkapaciteten är starkt koncentrerad. Färre än en femtedel av kommunerna med mätdata svarar för hälften av den totala installerade effekten. Skillnaderna drivs av strukturella faktorer — fastighetsstorlek, kommunala investeringsplaner och tillgång till mark.
Elbilsadoptionen sprider sig. Gapet mellan Stockholmsregionen och Norrland är fortfarande märkbart men minskar i takt med att laddinfrastrukturen byggs ut och priserna sjunker.
Skillnaden i skyddad naturmark mellan Norrland och övriga landet är detta år ovanligt liten. Det kan spegla ökade skyddsinsatser i söder snarare än minskningar i norr.
Hur stor andel av kommunen som är skyddad säger nästan ingenting om hur nära invånarna bor den. Sambandet mellan andelen och medelavståndet är svagt negativt, och de kommuner som har mest skyddad natur är ofta stora, med bebyggelsen samlad långt från reservaten.
Måttet räknar bort att fler observatörer ger fler arter, och det som blir kvar är landskapet. Botten är slättbygdens storskaliga åkermark, toppen är småbrutna mosaiker av åker, hagmark och skogsbryn.
Grundvattenstress drabbar en stor andel kommuner. Götaland visar konsekvent lägre nivåer relativt sitt eget historiska snitt. Mönstret förstärks under torra somrar.
Grundvattentrenderna är splittrade. Färre än hälften av kommunerna med mätdata visar förbättring jämfört med för två år sedan.
Sol per invånare (kW/inv)
Elbilar per 1 000 inv
Skyddad natur (%)
Grundvatten vs historiskt snitt
Källa: Kolada (SKR), SGU. Data avser 2025. Regioner: Norrland, Svealand, Götaland per länstillhörighet.